Östersjön är världens största bräckvatten – en blandning av salt- och sötvatten. Dess unika biodiversitet är emellertid hotad av ett fenomen som kallas övergödning. Övergödning beror huvudsakligen på ett överflöd av näringsämnena kväve och fosfor i vattnet. Källorna är många – de kan komma från atmosfären, avrinningsvatten från jordbruksmark och avloppsvatten, för att bara nämna några. Östersjöns miljöskyddskommission – Helsingfors-kommissionen, känd som HELCOM, har skapat en webbplats som ger detaljerad information om orsakerna och effekterna av övergödning. HELCOM-rapporten ”State of the Baltic Sea” (engelska) ger en bra översikt. Andra användbara resurser finns också i vår länksamling för “Ytterligare information online”.
En av effekterna av övergödning är en överdriven tillväxt av växter, till exempel fytoplankton, vilket i sin tur orsakar andra ekosystemförändringar. Den accelererade tillväxten av alger och andra vattenväxter ger problematiska ekologiska konsekvenser. När algerna bryts ner konsumerar de syre, vilket skapar döda zoner i botten av Östersjön.
En ökning av döda zoner vid havsbotten gör djurlivet där omöjligt. Därmed minskar den biologiska mångfalden och situationen förvärras. Dessutom uppstår skumbildning och nedbrytningen av alger uppspolade på stränderna orsakar obehaglig lukt. Detta skapar problem för miljön och samhällen längs kusten – inklusive försörjningsmöjligheter associerade med turism.