Alger och tång

De vanligaste sorterna är ålgräs – Zostera marina, blåstång – Fucus versiculosus och trådslick – Pylaiella littoralis. De är marina arter som växer på tillgängliga underlag och utför många tjänster för ekosystemet. Makroalgernas rötter fungerar som naturligt erosionsskydd för bottensedimentet och har stor betydelse som föda och uppfödningsmiljö. Mattor av makrofyter kan flyta över stora avstånd och samlas vid vattenlinjen på stränder.

Alger kan absorbera, därmed rena och ta bort näringsämnen från det omgivande vattnet. De kan absorbera överskott av näringsämnen och fria ämnen och i detta avseende multiplicera deras biomassa snabbt. Över hela världen förekommer kraftig tillväxt av makroalger som ett tecken på övergödningsfenomenet. Under processen konsumeras stora mängder kväve (N) och fosfor (P) från miljön där algerna finns. Denna egenskap är utmärkt för upptag av överskott av näringsämnen från omgivande miljö.

Baserat på för närvarande tillämpliga tekniker samlas tång (makroalger) in på stränder längs kustlinjen (onshore) och i det grunda vattnet i närheten av stranden (offshore). Först behandlas algbiomassan genom siktning och tvättning. Det förbehandlade materialet kan potentiellt rötas (samrötas) med annat restmaterial i ett syrefritt (anaerobt) nedbrytningsförfarande (rötning) vid en biogasanläggning eller avloppsreningsverk. Biogas kan användas för att producera kraftvärme eller uppgraderas till biometan. Beroende på säsong och region kan halter av föroreningar i algbiomassa överskrida tröskelvärden. I sådana fall kan andra applikationer hittas för de organiska resterna.

Seaweed utilisation chain